Idag var jag på kyrkogården, i minneslunden, och tände ljus för min syster, som skulle ha fyllt år. Hon dog för åtta år sedan i en hastig och oväntad hjärnblödning, inte ens sextio år.
Vi stod varandra mycket nära. Åldersskillnaden mellan oss var mindre än två år. Jag kan fortfarande få en impuls att ringa upp henne och prata en stund, innan saknaden slår till, hon finns ju inte mer.
Gunnel led av migrän hela livet, troligen redan som barn. Hon var försiktig med alkohol, men det var hon som lärde mig att äta mycket mörk choklad till rödvin. Den kombinationen klarade hon, men vitt vin gav henne migrän, förutsatt att det inte var mousserande. Det gick nämligen bra.
Därför har jag en liten flaska riktig champagne 24 april och 4 november, den dag hon dog. Det är väl inte precis rätt att säga att jag firar, men jag tänker på henne och gläds åt att vi hade så mycket tillsammans så länge. Om hon hade levat, hade vi säkert delat den goda champagnen, i varje fall på födelsedagen.
P & K!
SvaraRadera